Släktforskning 8 maj 2017

Frivilliga insatser gör Sveriges dödbok möjlig

 

Anders Berg är projektledare för ”Namn åt de döda”.

Allt går enligt planerna med projektet ”Namn åt de döda” – men det behövs mer hjälp.


Projektledare för släktforskarförbundets ”Namn åt de döda”, som leder fram till Sveriges dödbok, är Anders Berg, Stockholm.
Insamlingen av uppgifter i ”Namn åt de döda” bygger på frivilliga krafter. Det är ett gemensamt projekt för Sveriges släktforskare. Mer än 450 forskare jobbar dagligen med att göra kommande dödbok möjlig. Och det är här Anders Berg kommer in i bilden. Han ser till så att alla uppgifter registreras på rätt sätt.
– Det är verkligen givande att dagligen ha kontakt med alla dess duktiga och trevliga släktforskare. Stort tack till alla som gör stora insatser, säger Anders Berg.

Till version sju av Sveriges dödbok handlar det om att nyregistrera fullständiga uppgifter för alla döda under perioden 1860–1900.
– Målet kommer att nås, det vill säga att två tredjedelar ska vara klart av församlingarna till förhandsutgåvan som släpps i november 2017. Vi har en del församlingar med många döda, främst i Stockholm, som kommer att ta sin tid och där vi behöver frivilliga krafter under arbetet fram till slutversionen 2018, säger Anders Berg.
Förutom insamlingen av uppgifterna för 1860-1900 pågår även kompletteringar och rättelser för övriga år, 1901–2013.
– I samarbete med Riksarkivet lägger vi också till de nya dödsfallen fram till och med 2016. Vår produktionsansvarige på Riksarkivet Johan Gidlöf har nyligen meddelat att vi fått in uppgifter om avlidna för åren 2014-2016 från Försäkringskassan, säger Anders Berg.

Anders Berg blev projektledare för ”Namn åt de döda” förra året. Han är en erfaren släktforskare, har bland annat stort intresse för DNA-forskning och är en av grundarna av Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi (ssgg.se).
Tidigare, under åren 2002–2015, leddes projektet av Anna-Lena Hultman, Ulricehamn, i nära samarbete med Carl Szabad och Johan Gidlöf. Innan Anders Berg tog över var Viktoria Jonasson, Borås, projektledare.
I projektet ”Namn åt de döda” läggs nu också fokus på en del problematiska församlingar där insamling av uppgifter är tidskrävande. Stockholm är en av dem.
– Målet är att slutversionen av Sveriges dödbok 1860–2017 i november 2018 ska vara så nära hundra procent som bara tänkas kan, säger Anders Berg.

Sveriges dödbok har blivit ett uppskattat hjälpmedel för släktforskare, både i Sverige och utomlands. Även pastorsexpeditioner, skatteförvaltningar, arkiv och bibliotek har insett möjligheterna att hitta uppgifter om avlidna personer.

Roland Classon

Publicerad 2017-05-08

Läs mer:

Sveriges dödbok 7 släpps i två steg

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter

Namn åt de döda projekt