Släktforskning 3 april 2017

Digitaliserade tidningar blir ett fall för regeringen

 

Kungliga biblioteket (Sveriges nationalbibliotek) har bland annat en stor eftertraktad samling med digitaliserade svenska dagstidningar. FOTO: KUNGLIGA BIBLIOTEKET

Striden om våra digitaliserade svenska dagstidningar har blivit en politisk fråga.


Kungliga biblioteket svarar nu på den kritik som Sveriges Släktforskarförbund framfört i ett upprop där man kräver att KB flyttar gränsen och tillgängliggör digitaliserade dagstidningar via Internet från 1901 till 2000.
– Jag förstår frustrationen hos forskarna. Vi vill göra våra samlingar så öppna som möjligt, det är vår grundinställning. Det är ingen tvekan om att vi vill samma sak som släktforskarförbundet. Men upphovsrättslagen ser ut som den gör. Vi som myndighet ska följa lagen, säger Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie.
Allmänheten är i dag hänvisad till att besöka Kungliga biblioteket vid Humlegården i Stockholm för att ta del av digitaliserade svenska dagstidningar. På KB är det fritt att söka och läsa allt. Men de som sitter hemma vid sin dator kan bara läsa tidningarna fram till 1901.

Det är därför Sveriges Släktforskarförbund formulerat ett upprop med namninsamling, för att flytta fram gränsen till år 2000 så att alla kan ta del av det unika arkivet, som är en källa till stor kunskap om dåtid och nutid. Initiativet till uppropet kommer från Ted Rosvall, som var ordförande i släktforskarförbundet åren 2000–2008.
Frågan om fria digitaliserade dagstidningar på nätet är redan politik:
– Det krävs radikala förändringar om det ska bli fritt. Frågan står högt på vår dagordning i våra samtal med utbildningsdepartementet, som vi lyder under. Vi har redan påbörjat en förstudie. Vårt uppdrag är ju att ordna, bevara och tillgängliggöra materialet. Vi är inte till för att bara samla, ingen blir glad av det, säger Lars Ilshammar.

Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie. FOTO: JANN LIPKA/KUNGLIGA BIBLIOTEKET

Kungliga biblioteket ser även in i framtiden. I KB:s Vision 2025 ”Samhällets öppna rum – en värld där information gör skillnad” heter det att ”All information med hög efterfrågan finns digitalt tillgänglig. Det mesta går att få tag på snabbt och enkelt, oberoende av tid och plats”.
– Vi driver frågan på alla plan, tar vara på varje tillfälle. Och det är ju inte enbart släktforskare som har nytta av de digitaliserade tidningarna. Det är många forskare vid våra lärosäten som har användning för dem.
– Men det är inte lätt att lösa på nationell nivå. Det finns även EU-direktiv som vi måste följa. Om Sveriges Släktforskarförbund vill påverka de politiska besluten bör förbundet i första hand vända sig till regeringen, säger Lars Ilshammar.

Men det finns redan planer på att även de olika Universitetsbiblioteken, till exempel UB i Lund, ska ha samma tillgång till de digitaliserade dagstidningarna som KB i Stockholm.
– Vi sitter just nu i förhandlingar om detta med Bonus Copyright Access, som företräder rättighetsägarna. Det är en prioriterad fråga. Vi måste hitta en lösning.
Idag följer KB det politiskt fattade beslutet på EU-nivå om en skyddstid på 70 år efter upphovsmannens död.
– Att publicera allt material fram till år 2000 skulle innebära att KB begick ett uppenbart intrång i upphovsrätten, vilket är i strid mot lagstiftningen och dessutom förenligt med skadeståndsansvar.

Förutom upphovsrätten handlar frågan om tillgänglighet även om PuL (personuppgiftslagen) eftersom de digitaliserade tidningarna innehåller känsliga personuppgifter som hälsa, politisk hemvist, religiös övertygelse med mera. Behandlingen av personuppgifter regleras av EU:s dataskyddsdirektiv som kommer att ersättas av en EU-förordning om dataskydd den 25 maj 2018.
– Därför krävs en ny svensk författning. Denna fråga ligger hos regeringen och kommer utredas av en statlig utredning, säger Lars Ilshammar.

Roland Classon

Publicerad 2017-04-03

Läs mer:

Regeringen vill ha avgiftsfri släktforskning

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

Rötter