Släktforskning 7 oktober 2011 • Uppdaterad 22 september 2016

Den glömda utvandringen

Jan Fredriksson, arkivarie vid Helsingborgs stadsarkiv,
vet mycket om den svenska utvandringen till Danmark.
Foto: Roland Classon

Vi har tittat in på Stadsarkivet i Helsingborg där Jan Fredriksson höll ett intressant föredrag om ”den glömda utvandringen” till Danmark.

Det var många skåningar som emigrerade till Danmark under senare delen av 1800-talet. De var eftertraktad arbetskraft och betydde mycket för den danska ekonomin.
– Att så många flyttade från Sverige berodde på bristen på arbete, det var helt enkelt svårt att försörja sig. Att emigrera var en utväg. Och för många var säsongsarbete i Danmark ett bra sätt att tjäna pengar, säger Jan Fredriksson, som är etnolog och arkivarie vid Helsingborgs stadsarkiv.
Totalt var det 1,2 miljoner svenskar som emigrerade under åren 1821–1930. De flesta flyttade till Nord- och Sydamerika eller Australien, men det var även tusentals svenskar som kom till vårt grannland Danmark.
 

Många svenska emigranter arbetade i stenbrott,
bland annat på Bornholm. Foto: Bornholms Museer

Mellan åren 1840 och 1900 utvandrade cirka 83 000 personer från Sverige till Danmark. De flesta var från Skåne, cirka 49 000 personer. Från Helsingborgstrakten kom det män och kvinnor från bland annat Hjärnarp, Ottarp, Strövelstorp, Torrlösa och Konga.
– De som flyttade var från de lägre samhällsklasserna, ofta söner och döttrar till torpare, backstugusittare och inhyseshjon. De var i åldrarna 17–25 år, var ogifta och blev pigor och drängar, säger Jan Fredriksson. Men det fanns även hantverkare som skomakare, snickare och skräddare.
Svenskarna fick även jobb som stenhuggare, rallare, glasblåsare, handskmakare. Och många hamnade på tegelbruken.
– Det var ofta hårt slit och många timmars arbete varje dag, berättar Jan Fredriksson.

 

Svenskarna tog anställning både som mjölkpigor
och mejeriarbetare. Här ses en mejeriarbetare
från Riesenholm i Nyker på Bornholm.
Foto: Bornholms Museer

Tre svenska pigor i Danmark poserar för fotografen.
Foto: Bornholms Museer

Emigranterna avreste från i första hand Malmö och i andra hand Helsingborg. De anlände då till Själland (Köpenhamn), Bornholm eller Lolland-Falster (hit kom många kvinnor för att plocka sockerbetor).
– Många reste på vinst och förlust. De lokala agenterna lockade svenskarna. Men det var även många som stannade kvar i Danmark, gifte sig, bildade familj och fick ett bättre liv, säger Jan Fredriksson.
I Helsingborg fanns det på 1880-talet två agenter som sålde arbetskraft och annonserade i Öresundsposten.
– Men det fanns även folk som var upprörda och som tyckte att det var ”slavhandel”, eftersom arbetskraften ibland såldes vidare av agenterna, säger Jan Fredriksson.

Hur många som kom till Danmark som säsongsarbetare är oklart, eftersom de inte registrerades på samma vis efter 1860, även om det finns Köpenhamns polisregister 1890–1923 med en del information om de nyinflyttade.
Jan Fredriksson har forskat en del om svensk utvandring till Danmark. Själv har han danskar rötter via sin mor. Dock har han upptäckt svårigheterna i att släktforska i Danmark:
– Vi är bortskämda med hur lätt det är att hitta i de svenska kyrkböckerna. Det är svårare att följa en person i de danska databaserna, säger Jan Fredriksson.

 

Det behövdes mycket arbetskraft vid järnvägen.
Foto från Immigrantmuseet Furesø Museer, Farum

Men de som kom till Danmark var inte alltid populära:
– Svensken var ibland illa sedd. Bilden är att det var ”dryckesglada svenskar” som ofta var i slagsmål och att de pressade lönerna, säger Jan Fredriksson.
Och för kvinnorna sades det ibland att ”Hon har gjort en Danmarksresa”.
– Det betydde att hon rest till Danmark och kom hem med ett barn vid sin sida, säger Jan Fredriksson.

 

Arbetare vid Hakkemose Teglværk.
Foto från Lokalhistorisk Arkiv i Høje Taastrup

Mycket information om den danska emigrationen finns på nätet via Dansk demografisk databas och Emiweb. Men det finns även böcker i ämnet. Till exempel har Anna Nordqvist, Malmö högskola, i år gett ut boken ”Nu er vi ikke mere Piger” (om svenska tjänstekvinnor i Köpenhamn 1880–1920).
En bra bok är även ”Den glemte indvandring”, författad av Richard Willerslev. Den handlar om den svenska invandringen till Danmark åren 1850–1914.
Båda böckerna finns på Stadsarkivet i Helsingborg.

Roland Classon

Publicerad 2011-10-07

Läs mer:

Outgrundliga äro Herrens vägar (2000)

Fem vägar – så hittar man sina rötter (2000)

Danska släkten spårades via ett kvitto (2000)

Johan på Fällan – ett original av sin tid (2001)

Fina rökte cigarr med kyrkoherden (2002)

Uppklädda – bara för ett foto (2001)

Dags leta fram de gamla bilderna (2005)

En bild – och ett ögonblick i tiden (2003)

Stora möjligheter hitta sin släkt (2005)

I spåren av en anfader (2009)

Den glömda utvandringen (2011)

Om konsten att kunna berätta (2003)

Guldkorn i klipparkivet (2013)

Läs mer:

Släktforskning Helsingborgs Dagblad

 

Helsingborgs stadsarkiv

Immigrantmuseet Furesø Museer, Farum

Dansk demografisk databas

Polisregister för Köpenhamn

Emiweb