{"error":"not found"}
{"error":"not found"}
Annons:
djur

Den mekaniska döden

Text: Daniel Braw

Förbudet mot tjurfäktning i Katalonien har tagits emot som ett framsteg för djurens rättigheter. ”Djurens rätt vägde tyngre än tradition”, skriver till exempel Vagabond. Att det sedan torde ha handlat lika mycket om regionalpolitik som om omsorg om djuren kan lämnas därhän; frågan är snarare hur diskrepansen mellan den utbredda avsmaken för tjurfäktning och toleransen för den rent industriella hanteringen av djur är möjlig att upprätthålla. I The Independent skriver tjurfäktningsfantasten Robert Elms:

Those who see bullfighting as cruel are, of course, right. It is cruel that man should breed and kill animals for his enjoyment whether as a dinner or a dance. But to my mind the life of an Iberian fighting bull, a thoroughbred animal which lives to a minimum age of four, roaming wild, feasting on Spain’s finest pasture, never even seeing a man on foot, is far superior to that of the many thousands of British bulls whose far shorter lives are spent entirely in factory conditions and killed in grim abattoirs so that we can eat beefburgers.

En liten illustration i rörliga bilder av vad han menar:

[youtube:http://www.youtube.com/watch?v=WQkfgHsyDOo]

[youtube:http://www.youtube.com/watch?v=pZwnOwgN3Z0&feature=related]

Svaret på frågan är att man inte har ont av det man inte ser — och tjurfäktning är i högsta grad offentlig.

Our squeamishness means that we prefer death which is mechanical and invisible, while the Spanish, a people still much closer to the land and much more in tune with nature, understand that death is part of a cycle. The Spanish say, ”We are going to see the bulls.” But now, in Barcelona, which prides itself on being so sophisticated and ”European”, so un-Spanish, they are closing their bullring and their eyes.

Daniel Braw

djur

Lammet i nytt ljus

Text: Lotta Hördin

Många konsumenter har valt lamm i tron att det är ett kött producerat under goda och naturliga former. Nu har det avslöjats vilken storindustri också delar av den svenska lammuppfödningen blivit. Lamm som aldrig får gå ute och inplanterade embryon i syfte att få fram en ”biffigare” fårras. Allt för att möta en ökad efterfrågan på lammkött.
Men vill vi ha det här köttet om vi får veta hur det har producerats? Vi kan åtminstone kräva att få bli upplysta om uppfödningssättet när vi står vid köttdisken.

Först då kan vi göra ett aktivt val.

Lotta Hördin

djur

En björntjänst gör ju ingen glad

Text: Daniel Braw

Licensjakten på varg handlade inte om bekämpning av inavel utan ”är bara ett sätt att få en vidare acceptans av varg”, enligt vargforskaren Olof Liberg. Som tidigare konstaterat har bland andra miljöministern i denna fråga ägnat sig åt vilseledande marknadsföring.

Men också jägarförbunden har en svår manöver framför sig, när de på något vis ska sälja in tillväxt av vargstammen till sina medlemmar. För det har förbunden nämligen gått med på. Svenska Dagbladet skriver:

I ett yttrande till miljödepartementet i fjol beskriver förbunden att de går med på att nya vargar får flyttas in, förutsatt att vargstammen begränsas med jakt.

Hittills har bara den egna framgången i denna bytesaffär uppmärksammats. Som en handläggare vid jordbruksdepartementet säger:

Man gav jägarkåren ett köttben när man gav tillstånd till licensjakt. Nu är det bevarandesidan som ska få sin del av politiken när vargar ska flyttas eller föras in i landet.

Att döma av kommentarerna till Jakt & Jägares artikel om saken kan förbundens uppgift bli svår. Eller vad sägs om det här:

Är det nu så att JRF hjälper till med utplantering av varg i Västmanland där jag jagar så är det slut på vårt förhållande. Jag känner mig lurad och kränkt och är heligt förbannad av den här flatheten som betecknar våra jägarförbund.

Daniel Braw

djur

Mellan hund och varg

Text: Daniel Braw

Vargstammens utbredande i Sverige väcker starka känslor, men i jämförelse med de vilda hundarna i Moskva är de svenska vargarna ett rätt beskedligt ärende. Det finns tiotusentals vilda hundar, och de är på väg — rapporterar Financial Times — att bildligen förvandlas till vargar (genetiskt är de båda djuren nästan identiska, vilket Fantomenläsarna alltid uppmärksammades på). De vilda hundarna

are in the early stages of the shift from the domesticated back towards the wild. That said, there seems little chance of reversing this process. It is virtually impossible to domesticate a stray: many cannot stand being confined indoors.

En ämnesanknuten ryskaövning finns här.

Daniel Braw

djur

Vilseledande marknadsföring

Text: Daniel Braw

Liksom Maud Olofsson befinner sig miljöminister Andreas Carlgren på semester, och hans tajming är knappast bättre än näringsministerns. Carlgren har nämligen marknadsfört vargjakten med argumentet att den är bra mot inaveln (vilket för övrigt också företrädare för Naturvårdsverket gjorde), men de vargar som togs av daga visade sig vara ”friska och fina djur i stora drag”.

Att politik ibland säljs med tvivelaktiga argument är inte så konstigt, men man kan undra över visheten i just detta fallet – det skulle trots allt visa sig ganska snabbt hur det egentligen låg till med inaveln, eftersom alla djur skulle obduceras.

Carlgrens förklaring är också besynnerlig. ”Det är inte meningsfullt att låta den nuvarande stammen av genetiskt svaga individer växa okontrollerat”, säger han.

Och han skrev:

Ur naturvårdens synvinkel är därför det viktigaste att ta krafttag för att stärka vargstammens genetik. Inte en okontrollerad ökning av antalet vargar med svag genetik.

Men enligt varggurun Olof Liberg är det just reproduktionen som blir lidande när inaveln tilltar. ”Valpkullarnas storlek och överlevnad har ett samband med inavelsgraden.” Med de nya vargar som Carlgren tänker sig skulle det å andra sidan verkligen kunna bli tal om okontrollerad tillväxt.

Det andra argumentet för jakt, att det skulle vara nödvändigt för att bereda opinionsmässig mark för en ännu större vargstam, ter sig emellertid ännu mer långsökt. Det är svårt att se hur de så kallade vargälskarna (alternativt -kramarna) skulle gå med på idén att vargarna måste bli färre innan de blir fler, och för de så kallade varghatarna tycks alla former av ökning och tillväxt vara förkastliga. Om det var en politisk pr-plan misslyckades den alltså kapitalt, och var dömd att göra det.

Daniel Braw

djur

Upp i tusen djur

Text: Daniel Braw

Det finns alldeles för få vargar i Sverige. För att ha en vargstam som reproducerar sig själv utan inavel måste du upp i tusen djur.

Det säger Eilert Gezelius, lokalprofil i Boden. Liknande säger också andra. Men Gezelius påstår, i en intervju med Norrbottens-Kuriren, sig också ha gjort något åt saken genom att på egen hand importera vargar från Norge.

Parterna kom överens om att träffas i Utsjoki vid norsk-finska gränsen. Svenskarna kom med fem snöskotrar från Kilpisjärvi nordväst om Karesuando för att hämta vargarna. De [vargarna, bloggarens anm.] levererades i burar.

Hur sann historien är kan man undra (”vargbranschen är full av underliga människor”, som vargforskaren Olof Liberg säger), men man kan inte säga annat än att den är bra.

Daniel Braw

djur

Minoriteter med buller och bång

Text: Daniel Braw

Det är inte bara när det gäller vargarna som det råder delade meningar om antalet och utbredningen. Också när det gäller vargjaktsmotståndare respektive -förespråkare går uppgifterna isär:

Vi har jobbat i flera decennier med att försöka bygga upp en svensk vargstam. Nu förstör man den på några timmar. Jakten är en eftergift för en bullrig minoritet och den för tanken till allt annat än naturvård.

Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

En majoritet av svenskarna är för vargjakt enligt de opinionsmätningar som gjorts den senaste tiden. Men den som följt vargdebatten i medierna har nog fått ett annat intryck. Återigen har vi ett tydligt exempel på en fråga där den högljudda minoritet som kommer fram i mediebruset inte är representativ för den tysta majoriteten.

Torsten Mörner, ordförande i Svenska Jägareförbundet.

Det är svårt att inte dra slutsatsen att det handlar om två högljudda minoriteter snarare än en, och en majoritet som är tyst helt enkelt därför att den när allt omkring inte är särskilt intresserad.

Daniel Braw

djur

Vargkonspirationen

Text: Daniel Braw

I frågan om vargarnas vara eller inte vara visar sig, som tidigare noterat, en hel del fanatism, hotfullhet och hämndlystnad. Men det finns också konspirationsteorier. Jakt & Jägares ansvarige utgivare skriver:

Som ansvarig utgivare kan jag inte publlcera de läsarkommentarer som påstår att namngivna djurparker släpper ut vargar i naturen. Dessa kommentarer har avvisats eftersom det bara rör sig om rykten och spekulationer. Skulle någon till äventyrs ha konkreta bevis för att djurparksvargar släpps ut medvetet vill vi naturligtvis ta del av detta.

Daniel Braw

djur

Till grisens försvar

Text: Stephan Wagner

Kan det ändå inte handla om ett så kallat paradigmskifte? Att det inte bara rör vanskötta grisar hos högt uppsatta personer i den kommersiella näringskedjan som Swedish Meat, utan att det handlar om ett genombrott för kundperspektivet?

Det finns all anledning att kräva ursprungsmärkning även när det gäller griskött. Själv har jag slutat köpa griskött made and butchered in Denmark. Men det är uppenbart inte en bara en dansk sedvänja att i den heliga produktionstaktens tecken plåga djur mer än nödvändigt.

I dag finns krav på att nötkött inom EU ska vara ursprungsmärkt, men motsvarande krav gäller inte griskött. Minns hur det var med nötkött, förr.  Allt var anonymt förpackat, som konsument kunde du inte välja. Och producenterna ansåg att det ville du inte heller, eftersom du var mest intresserad av att köttet var billigt.

Men tänk om vi konsumenter inte resonerar så när det gäller grisar. Längre.

Det lär bli svårt att hitta ekologisk julskinka. Vilket ju visar vilket intresse det finns för köttproduktion som inte manifesteras genom en genomgående brutalmekanisk syn på djur.

Branschen  borde vara lyhörd för allt fler konsumenters krav. Ser man det ur ekonomisk synvinkel finns det goda pengar att tjäna på att även ge grisen en chans till ett bättre liv före döden…

Stephan Wagner

djur

Mörkt i november

Text: Lotta Hördin

Vaknade i morse av att Ekot drog en rad tunga nyheter och dystra nyheter. Vanvård av grisar och rekordhöga halter av koldixiod i atmosfären var bara två av de nedslående inslagen. Sådana morgnar känns novembermörkret extra tungt.

Det är i sådana stunder som ingivelsen om att ge upp och att det inte lönar sig dyker upp. Myndigheterna kontrollerar ju grisbönderna. Hur kan det då bli så här? Och koldioxiden? Det är ju en massa bra projekt på gång, ändå funkar det inte! Vi är ju allt på spåren, och så liksom snubblar vi på målgången. Hela tiden!

Hur får man tillbaka tron på en bättre värld?

Lotta Hördin

Annons:
Annons:
Annons:

{"error":"not found"}{"error":"not found"}{"error":"not found"}